I stället för att placera solfångare på taken till varje hus de ska värma, kan exempelvis det lokala fjärrvärmebolaget bygga många solfångare på en öppen plats och sedan skicka värmen för lagring i fjärrvärmenätet.
Villaägare, bostadsbolag och bostadsrättsföreningar kan sedan köpa andelar i ”solfångarparken” och få sedan tillbaka så mycket värme som man betalt för.
– Det skulle fungera på samma sätt som ett vindkraftkooperativ, säger Vinko Culjak, fjärrvärmechef på Ystad Energi.
Nu har han och det lokala energibolaget ansökt om 60 000 kronor från den statliga delegationen Hållbara städer för att göra en förstudie om solfångarparker.
I dag kan Ystads fjärrvärmenät ta hand om värmen från cirka 2 000 kvadratmeter solfångare, eller en effekt på cirka 1 MW, utan att några större tekniska förändringar behöver göras i fjärrvärmenätet.
– Om 1 kvadratmeter solfångare motsvarar en andel kan 2000 andelar säljas, säger Vinko Culjak.
– En grov överslagsräkning visar att en andel skulle kunna kosta 5 000 -7 000 kronor och berättiga till cirka 400 kWh/år.
Fördelarna med kollektiva solfångare är att hus som ofta ligger i skugga och äldre K-märkta byggnader kan få solvärme, utan att behöva ha egna paneler på taket.
Svårigheten ligger i hur man ska organisera köp- och sälj i ett fjärrvärmenät där många mindre producenter laddar in mycket värme när det är varmt och vill ta ut mycket när det är kallt.
Priset på fjärrvärme varierar ju, beroende på tillgång och efterfrågan. Dessutom kostar det pengar att skicka värmen fram och tillbaka i systemet.
– Det enklaste vore naturligtvis att kvitta värme mot värme, men det blir svårt när priset varierar över året, säger Vinko Culjak.
– Vi måste också ta reda på om avräkningen ska göras per år, månad, per dag eller minut och om det finns några problem med olika parters momskyldighet eller andra skatter och kostnader som finns inom energisektorn.
