Den chef som börjar gorma och utnyttjar sin formella makt på en tele- eller webbkonferens borde aldrig ha startat mötet.
– Den typen av ledare är förlorare i den nya virtuella världen, säger franska konsulten Ghislaine Caulat på telefon från Wiesbaden i Tyskland, där hon forskar.
– Skandinavien har en klar konkurrensfördel i den virtuella världen. Ni är små länder, öppna för omvärlden, mindre rädda för förändringar. Era storföretag har en plattare organisation och en typ av ledare som försöker förankra beslut, involvera människor och få dem att jobba tillsammans, säger hon.
Just sådana egenskaper är en förutsättning för att kunna dra nytta av de virtuella mötenas fördelar jämfört med konventionella sammankomster öga mot öga. Virtuella konferenser med folk som behärskar metoderna brukar innebära att: * Deltagarna blir mer engagerade och jobbar mer effektivt tillsammans.
* Deltagarna tänker bättre, blir koncentrerade och skärpta.
Fördelarna är särskilt uppenbara i globala koncerner, när olika nationaliteter sammanträder över nationsgränserna. – Sinnena skärps på virtuella möten. Människor börjar utnyttja den vänstra hjärnhalvan likväl som den högra. Hela företaget utvecklas och reagerar snabbare på förändringar, säger Ghislaine Caulat.
Men det förutsätter att man verkligen har lärt sig jobba virtuellt, tränar på det, och inte bara ser det som ett substitut för möten i det verkliga livet.
Yngre personer, som är vana vid sms, Twitter och Facebook, brukar ha lättare att ta till sig virtuella arbetssätt. Äldre behöver längre tid att lära sig. Oavsett ålder är det en fördel att komma från Sverige, Norge, Danmark eller Finland.
– Skandinaverna verkar vara de enda som kopplar virtuella möten till klimat- och andra miljöfrågor. Flera säger uttryckligen att de vill minska koldioxidutsläppen med de nya mötesformerna.
