På en ödetomt, bredvid Möllevångsskolan i Malmö, har dagens bostadsbyggande blivit fokus för en politisk konsthändelse. Och en aktion i civil olydnad. Konstprojektet Stad Solidar uppför alternativa byggnader.
— Vi är ett nätverk av personer i området som genomför detta. Vi började i söndags och då kom det runt 100 personer. Efter det har det dykt upp ett 50-tal personer varje dag för att bygga, säger Markus S. Södern, talesperson för Stad Solidar.
Hittills har nätverket uppfört ett alternativt Folkets Hus och en konsertlokal. Ytterligare ett antal byggnader har spontant uppförts av sympatiserande besökare. Byggmaterialet har samlats in genom att deltagare åkt runt i industriområden och frågat efter övergivna lastpallar och annat restmaterial. Byggprojektet slutförs, och invigs den 24 oktober.
— Vi har två mål med aktionen. Dels handlar det om att få Peab, som ska bygga dyra bostadsrätter just här, att ändra sig och bygga hyresrätter istället. Dels vill vi väcka en debatt om den allmänna gentrifieringen av Möllevången och Malmö, säger Markus S. Södern.
Resonemanget om gentrifiering syftar enligt kritiker på omvandlandet av hyresrätter till bostadsrätter, och en allmän process där stadsdelar förfinas och renoveras vilket leder till att priserna trissas upp. Människor med låg inkomst pressas från stadskärnan och ersätts av dyra bostadsrätter och köpcentrum.
— Byggs det hyresrätter ska man inte heller behöva betala mer än 57 kronor per kvadratmeter. Det är billigare än de omkringliggande husen, men även bostadslösa och studenter ska inte behöva betala mer än en tredjedel av sina inkomster till hyran, säger han och fortsätter:
— Peab bygger bara åt de rikaste, och de är inte ensamma i Malmö. Ta Västra Hamnen. En helt ny stadsdel har byggts åt en liten, rik andel av befolkningen.
Ni kritiserar Peab, och i förlängningen byggbranschen och kommunen för att inte lyssna på en stor del av befolkningen. Samtidigt struntar ni själva i att söka eventuella tillstånd och fråga om lov. Vad ger er rätten att göra det?
— Det är en aktion i civil olydnad. Men vi ser det som ett bra sätt att få folka att prata om dessa frågor. Ibland kan det vara okej att gå utanför gängse tillvägagångssätt för att bli hörd.
Hur effektiv kan en aktion som denna vara egentligen?
— Det här är bara början. Vi har skickat våra synpunkter i form av ett manifest till både Peab, kommunen och media. Personer som anslutit sig i veckan ska kontakta politiker för att lyfta frågorna. Och ju fler som hör av sig till Peab, desto större är chansen att de ändrar sig.
Peab planerar alltså att bygga bostäder på ödetomten. 147 bostadsrätter ska byggas i två etapper.
— Vi har såklart gjort undersökningar innan för att se vad folk föredrar att bo i här. Svaret har varit bostadsrätter, säger Niclas Brantingson, informationschef på Peab.
Är det här bostäder till en rik minoritet?
— Nej, vi vänder oss till medelinkomsttagare. Projektet innehåller ettor till fyror. Sedan är det såklart subjektivt hur man definierar ett lyxprojekt, utifrån ens egen inkomst och så vidare.
De som bygger här anser att området är ett exempel på en process där stadsdelar förfinas vilket leder till att priser trissas upp. Människor med låg inkomst pressas från stadskärnan och ersätts av dyra bostadsrätter och köpcentrum. Håller ni med och är det ett problem?
— Det är svårt för oss att säga om det är ett problem. Det är upp till staden att bedöma. Vad vi kan säga är att oavsett var vi bygger så skapas det flyttkedjor där fler boendeformer och prisklasser blir tillgängliga för folk som vill in på bostadsmarknaden.
Peab bygger de 147 lägenheterna i egen regi. I den första etappen byggs 72 bostadsrätter. Planerad byggstart är i december. Lägenheterna i den första etappen kan då stå klara 2012.
