Det är inte kört för en student med halvtaskiga gymnasiebetyg. Extra grupparbete en gång i veckan för att diskutera och lösa problem från pågående kurser tillsammans med en äldre student gör underverk. Det visar en ny utvärdering av SI-metoden, Supplemental Instruction, som har gjorts på Lunds tekniska högskola. Studietekniken och studiestrategin får en rejäl skjuts av gruppdiskussionerna.
Utvärderingen visar att nybörjarstudenter som är flitiga SI-deltagare i genomsnitt skrapar ihop tolv fler poäng än de andra under första året.
— Detta visar att många kan mer än vad de själva tror. Men det krävs att man övar upp sin förmåga till abstrakt och kritiskt tänkande, vilket är just det som SI-studenterna gör. De slipper vara oroliga för att få sina prestationer bedömda, eftersom det inte finns några vanliga lärare på plats, utan kan på egna villkor reflektera kring sitt eget lärande. Sådan här tyst kunskap stärker också självförtroendet, säger Leif Bryngfors, chef för SI-Centrum vid Lunds tekniska högskola och den som infört SI på skolan.
SI-ledare ska agera bollplank åt studenterna och ställa frågor som får i gång dem, men på ett avspänt sätt, inte som deras lärare. För att det ska fungera riktigt smidigt får de blivande SI-ledarna gå på kurs.
I ett vanligt grupparbete väljer man deltagare som liknar en själv och delar upp arbetsuppgifterna sinsemellan efter vem som passar bäst. En SI-grupp, däremot, är fullständigt heterogen. ”De här skulle jag aldrig ha träffat annars” är en vanlig kommentar, berättar Leif Bryngfors. På så sätt får studenterna en mängd nya och oväntade infallsvinklar och reaktionen blir ”Aha, så där kan man också tänka”. Ledaren strukturerar arbetet och drar in de tysta och håller tillbaka de duktiga, så att det blir en dynamik i gruppen.
— De som är ledare får en fantastisk ledarskapsutbildning, de blir väldigt duktiga, säger Leif Bryngfors och berättar att det är hårt tryck på att få bli SI-ledare på Lunds tekniska högskola. Och på University of Manchester slåss studenterna om det.
— De vet att de som kan sätta SI-ledare i sitt cv blir utvalda i första hand på Pricewaterhousecoopers, som har ett jättestort kontor i Manchester.
Alla typer av studenter deltar i SI-programmet. Men framför allt kvinnor och studenter från familjer utan akademisk tradition lockas.
— Oavsett om en student har toppbetyg eller mindre bra betyg från gymnasiet så tjänar de på att delta på SI-möten. Och ju fler möten en student deltar på, desto bättre blir resultaten på kursen och under första läsåret totalt, säger Joakim Malm i ett pressmeddelande från Lunds tekniska högskola. Han handleder de äldre studenter som fungerar som SI-ledare på skolan.
SI är en amerikansk metod från University of Missouri i Kansas City och har funnits i Sverige sedan 1994, men det har dröjt ända till nu med en utvärdering.
Det var de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna som först hakade på, men metoden passar för alla ämnen. Många kurser och program inom humaniora och teologi vid Lunds universitet använder metoden, utöver Lunds tekniska högskola, som praktiserar SI på samtliga civilingenjörsprogram.
Även Uppsala universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Högskolan i Halmstad, KTH, Chalmers, Linköpings tekniska högskola, Malmö högskola, Mittuniversitetet och Karlstad universitet erbjuder SI-stöd.
Ett drygt dussin gymnasieskolor har också blivit intresserade av den här pedagogiken, liksom även en grundskola. Så fort det handlar om att övergå från ett stadium till högre, som kräver ett nytt förhållningssätt och tänkande.
Så använder vi SI-metoden
Mikael Andersson, patentkonsult på Awapatent, SI-ledare 1996—97:
— Jag och använder metodiken i princip dagligen när jag är handledare åt yngre konsulter eller då jag håller regelrätta utbildningar.
SI-metodiken är också effektiv på möten med kunder, som har uppfunnit saker, för att få fram vad som är kärnan i uppfinningen och på vilket sätt den kan kommersialiseras i en produkt.
— Kunden kan tekniken och jag juridiken. Jag måste med hjälp av frågor med olika vinklingar och ifrågasättanden av kundens påståenden få fram den information som jag behöver för att kunna skriva en patentansökan, samtidigt som kunden får kunskap om vad som krävs för att uppfinningen skall kunna patentsökas.
Mikael Andersson upplevde att han hade ett försprång som SI-ledare, när han var ny på arbetsmarknaden.
— Arbetsgivare ser positivt på att man som student har engagerat sig utöver själva utbildningen. Att ha jobbat som lärare eller övningsledare är något som är extra intressant för ett kunskapsintensivt företag.
Andreas Mikkelsen, Global Supply Chain Planner på Gambro Lundia, SI-ledare fram till i våras, när han tog sin civilingenjörsexamen på Lunds tekniska högskola:
— Jag insåg storheten när jag deltog i SI-grupparbete mitt första år på industriell ekonomi. Det man framför allt lär sig är att samarbeta med olika sorters människor, med olika viljor och det är något jag tagit med mig ut i yrkeslivet. Jag samarbetar hellre med andra och tar vara på gruppens styrkor, än arbetar helt på egen hand.
Andreas Mikkelsen har varit SI-ledare en gång i veckan på civilingenjörsprogrammets första år liksom på gymnasieskolor runt om i Skåne. Det är mycket tid att lägga utanför sina krävande studier.
— Ja, men jag har fått tillbaka så mycket genom att känna att jag verkligen har kunnat hjälpa andra, det är en stark drivkraft. Den sociala gemenskapen har också varit väldigt givande.
En lärdom som Andreas Mikkelsen bär med sig är förmågan att ta sig an nya problem och attackera dem ur olika infallsvinklar.
— Man kan tillåta sig att ställa ”dumma” frågor och tillåta andra att bidra med åsikter och kunskap. All information kan bli användbar, även om den inte verkar relevant för stunden.
Just nu är Andreas Mikkelsen inte i chefsposition, men SI-erfarenheterna gör att han känner trygghet inför framtida ledarskapsansvar.
