Muthärvan som rör Kriminalvården har kallats den största inom svensk förvaltning. En före detta fastighetschef vid Kriminalvården misstänks ha tagit emot flera miljoner kronor i mutor i samband med planerade fängelsebyggen i Haparanda, Östersund och Härnösand. Fyra övriga personer är också misstänkta för brott.
Polisutredningen har sin upprinnelse i oklarheter som Riksrevisionen pekade på i en tidigare rapport. Nu har Riksrevisionen granskat det slutregleringsavtal som Kriminalvården har tecknat med Fojab Coordinator, som också förekommer i polisutredningen.
Avtalet innebär att Kriminalvården och Fojab sätter punkt för sin affärsrelation gällande projektering av fängelser i Haparanda och Östersund. Totalt har Kriminalvården betalat ut drygt 250 miljoner kronor till Fojab för de uppdragen. Genom slutregleringsavtalet fick Kriminalvården sedan tillbaka 6,3 miljoner från Fojab.
Men revisorerna tycker inte att Kriminalvården har kontrollerat kostnaderna tillräckligt. Samtliga underlag som Riksrevisionen har tagit del av har kommit från Fojab, Kriminalvården har inga egna underlag som till exempel visar skillnaden mellan de ursprungliga projekteringsuppdragen och det faktiskt utförda arbetet. Därför drar Riksrevisionen slutsatsen att Kriminalvården har varit beroende av motpartens material vid förhandlingarna.
Revisorerna tycker att det är särskilt angeläget att Kriminalvården kan visa att kostnaderna är riktiga och rätt värderade med tanke på den polisutredning som pågår. Riksrevisionen drar slutsatsen att Kriminalvården inte har levt upp till lagens krav om myndigheters bokföring och inte har hushållit väl med statens medel.
Revisorernas rapport skickades till Kriminalvården i fredags.
