Rapporten ”Om rut och rot och vitt och svart” presenterades på en presskonferens i Stockholm under tisdagen. Den innehåller information från intervjuundersökningar med 2 000 köpare av rottjänster, 2 000 köpare av ruttjänster, samt med ett urval ur allmänheten.
Enligt undersökningen har rotavdraget skapat vita jobb. Sex procent av köparna av rotarbeten uppger att de skulle ha köpt svarta tjänster om inte rotavdraget hade funnits. Det motsvarar 44 000 antal köp, eller 2,6 miljoner arbetstimmar.
— Minst 44 000 rotjobb skulle ha varit svarta om inte avdraget hade funnits. Det kan man säga med säkerhet, säger Annika Persson, analytiker på Skatteverket.
Men Skatteverket tror att det egentligen handlar om betydligt fler jobb som har blivit vita tack vare rotavdraget.
— Rotavdraget har lett till en stor efterfrågeökning, det gör att företagen har fullt upp. De svarta jobben har förmodligen trängts ut, de hamnar sist i kön. Jag tror det är svårt att få jobb gjort om man skulle ha velat ha det svart, säger Annika Persson.
Genom rotavdraget har priserna för vita renoveringstjänster kommit närmare de svarta priserna. I en jämförelse med den kartläggning av svartarbete som Skatteverket gjorde 2005 framgår att snittpriset för snickeriarbete nu ligger 95 kronor över snittpriset för svart snickeriarbete som angavs då, uppräknat till 2010 års nivå.
Skatteverkets undersökning visar också att allmänhetens acceptans för svartarbete har minskat. 90 procent tycker inte att det är okej att folk köper rotarbeten svart.
Men det förekommer en del fusk och bedrägerier med rot- och rutavdraget. Förra året gjorde Skatteverket en kontroll av 2 500 slumpmässigt utvalda företagare, som ledde till att man hittade misstänkt fusk för cirka 200 miljoner kronor. Det motsvarar 1,3 procent av det totala utbetalade beloppet, och Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket, tycker inte att det misstänkta fusket är särskilt utbrett.
159 brottsanmälningar har gjorts sedan fakturamodellen infördes fram till och med 2010.
— 2011 har man försökt få ut 50 miljoner som vi har stoppat. Men vi har också betalat ut sju miljoner som vi i efterkontrollen har upptäckt var direkt felaktiga. De blir det återkrav på, säger Pia Blank Thörnroos.
Skatteverket ser framför allt tre typer av fusk i ansökningarna om skattereduktion för hushållsnära tjänster; att kostnad för material anges som arbetstid, att närstående utför arbete och begär skattereduktion, samt bedrägerier där utförare och köpare är i maskopi med varandra.
— I dag är det vanligare att köpare och utförare är överens. Man har faktiskt inte gjort några jobb men påstår det och är numera i maskopi. Det är en svårare bevissituation, säger Pia Blank Thörnroos.
I år ska Skatteverket börja jämföra företagares ansökningar om rotavdrag med deras deklarationer, för att se om timkostnaden som har angetts i ansökan stämmer överens med inkomstuppgifterna.
— Fakturamodellen har gett oss en löpande och bra insyn i företagen. Sammantaget kan man inte säga att fakturamodellen är mer utsatt för bedrägerier än andra skattesystem, säger Pia Blank Thörnroos.
Fakturamodellen innebär att köparen får en skattereduktion direkt vid köp av renoveringstjänst. Hantverkaren får sedan i efterhand begära ut motsvarande summa från Skatteverket.
Rotavdraget i siffror
- Rotavdraget infördes den 8 december 2008.
- 870 000 personer köpte renoveringstjänster och begärde rotavdrag under 2010.
- 13,5 miljarder kronor har betalats ut i rotavdrag från Skatteverket under 2010.
- Rottjänster motsvarande 53 miljoner timmar, eller 30 000 årsarbeten, har köpts under 2010.
- 40 procent av köparna uppger att jobben har tidigarelagts eller aldrig skulle ha utförts om rotavdraget inte hade funnits.
- 61 137 företag har fått rotavdrag utbetalat under 2010.
- 339 utländska företag har fått rotavdrag utbetalat under 2010.
Tre typer
Skatteverket ser framför allt tre typer av fusk i ansökningarna om skattereduktion för hushållsnära tjänster; att kostnad för material anges som arbetstid, att närstående utför arbete och begär skattereduktion, samt bedrägerier där utförare och köpare är i maskopi med varandra.
— I dag är det vanligare att köpare och utförare är överens. Man har faktiskt inte gjort några jobb men påstår det och är numera i maskopi. Det är en svårare bevissituation, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.