I Gubbängen bygger Veidekke två hus för bostadsrättsföreningarna Lusthuset och Bersån med vardera 18 lägenheter. Huset är ett punkthus, Veidekkes koncept för industriellt byggande. Likadana hus har tidigare byggts på flera platser. I Bersån säljs lägenheterna på traditionellt vis.
Men i Lusthuset säljs lägenheterna ”råa”. De bostadsrättsköpare som kommit in tidigt har fått fyra timmars konsultation med arkitekt, och kunnat flytta mellanväggar efter egna önskemål, samt två timmar med en inredningsarkitekt.
— Det har varit en upplevelse att se kundernas stora engagemang. Samtidigt blir det här en produktutveckling för oss — vi får se hur lägenheterna planeras när kunden bestämmer, säger Mathias Holmqvist.
Därefter har kunderna fått välja kakel och klinker. Med tanke på byggreglernas stränga krav i våtrum kan inte Veidekke överlämna åt kunderna att kakla badrum själva. Företaget sköter även installationer av el och avlopp.
Men de lämnar väggarna ospacklade, taket består av rå betong och det finns varken lister, innerdörrar eller parkettgolv. 16 av de 18 lägenheterna är sålda — och det har gått betydligt snabbare än vad byggherren kalkylerat med.
Lägenheterna i brf Lusthuset har blivit billigare än dem i tvillinghuset intill. Hur mycket vill Veidekke inte avslöja.
— Den som är händig kanske kan spara någon krona. Men vi har valt att inte betona ekonomin utan ser det som en möjlighet för kunden att kunna påverka hur lägenheten ska bli, säger Lennart Weiss, marknadschef på Veidekke om projektet som går under namnet ”medbyggeri”.
Hur mycket billigare blir det för Veidekke?
— Det rör sig inte om några stora vinster. De största kostnaderna i ett bygge är för mark och betongstomme. Andelen för det arbete som kunderna nu gör själva är inte så stor, säger Lennart Weiss.
I andra länder är det vanligt att lägenheter säljs utan tapeter, golv och vitvaror. Veidekkes försök visar att det finns en efterfrågan även i Sverige. Lägenhetsköparna vill precis som husköpare kunna lägga ner eget arbete i sitt nyinköpta hem.
— Vi kommer att utvärdera projektet och det är mycket möjligt att vi jobbar vidare, säger Lennart Weiss.
Bostadsbyggande
Historiskt har det varit byggnadsnämnderna som kontrollerat att byggherrar uppfyllt detaljerade regler i byggnormerna. Därefter har man gått över till funktionsstyrda byggregler. Där anges exempelvis energivärden, regler för tillgänglighet och fukt och är statens styrning av utformningen av en lägenhet.
1995 fick Sverige ett nytt tillsyns- och kontrollsystem i plan- och bygglagen. I samma lag fastställdes att det var byggherren som ansvarade för att regler och samhällskrav uppfylldes. Byggnadsnämnderna hade enbart en tillsynsuppgift.
Med införandet av räntebidragen fick länsstyrelserna en kontrollerande roll. Byggherrar som bröt mot reglerna fick inga bidrag.
Regeringen har lagt om kurs i bostadspolitiken och räntebidraget avvecklas från den 1 januari 2007. Bidraget fasas ut under fem år. Därmed försvinner också länsstyrelserna som kontrollorgan.
