Nästan 80 procent av de 650 000 lägenheterna som byggdes under åren 1961-1975 inom ramen för det så kallade miljonprogrammet har ännu inte renoverats. Analysföretaget Industrifakta beräknar att kostnaderna hamnar på minst 300 miljarder kronor, och då ingår inte uppgraderingen av utvändiga el-, vatten/avlopp- och fjärrvärmenät.
— VA-näten och fjärrvärmeledningarna kommer att kosta ytterligare ett par hundra miljarder kronor, säger Rolf Persson, vd på Industrifakta.
Samtidigt har fastighetsägarna krav på sig att energieffektivisera och på så sätt få ner driftskostnaderna samt minska koldioxidutsläppen. Den politiska målsättningen är att energiförbrukningen ska minska med på 20 procent till 2020.
Cirka 350 000 av de aktuella lägenheterna har akuta behov och behöver åtgärdas inom de närmaste fem åren, samtidigt som finansieringen är osäker, enligt studien.
— De reglerade hyrorna har lett till att fastighetsförvaltarna saknar de pengar som behövs för upprustningen. Det verkar inte heller vara aktuellt med ett statligt renoveringsstöd, säger Rolf Persson.
Enligt honom kommer det att leda till att det blir konkurrens mellan olika renoveringsinsatser – fastighetsägaren kommer inte att ha råd att göra allt.
— Exempelvis kommer energieffektiviseringen troligen att prioriteras framför allmän byggrenovering, då energiåtgärder kommer att ge större effekt på driftskostnaderna. Dessutom kommer staten troligen fortsätta satsa på riktade stöd för energisatsningar i byggnader, säger Rolf Persson.
