Det är alltjämt goda tider i byggsektorn. Antalet sysselsatta ökar och det är den bransch i landet som har störst behov av folk enligt sommarens rapport från Konjunkturinstitutet, en rapport som i övrigt är mer bekymmersam om landets läge än tidigare.
Men den som var med för 20 år sedan vet att det kan gå snabbt i byggsvängen. Efter att bostadsinvesteringarna legat tämligen stabila på 100-120 miljarder om året under stor del av 80-talet drog de iväg till 150-160 miljarder kronor under 80-talets avslutande år. Sedan kom krisen snabbt.
Investeringarna föll på ett par år med 75 procent och låg stilla på en mycket, mycket låg nivå fram till mitten av 90-talet då de återigen ökade. Småhusindustrin närmast försvann under den dystra perioden och övriga delar av byggsektorn gick på knäna.
Nu kommer oroande signaler från Europa. USA ska vi inte ens prata om. I Storbritannien, Spanien och Danmark faller bostadspriserna och det kommer säkert att skölja över på byggsektorn i dessa länder.
I Sverige är dock situationen betydligt bättre än på flera håll i Europa och att vi skulle falla ned i samma undergångsliknande situation som i början av 90-talet är ytterst osannolikt.
För till skillnad från Storbritannien, Spanien och Danmark har prisutvecklingen på fastighetsmarknaden inte varit lika stark i Sverige. Det beror på att vi svenskar inte har spekulationsbyggt på samma sätt som i dessa länder, där det är möjligt att köpa lägenheter på spekulation och hyra ut i andra hand till höga priser, något som hyresregleringen i Sverige sätter stopp för.
Men framför allt har vi svenskar inte spekulerat på samma sätt som vi själva gjorde under 80-talet då fastighetsinvesteringarna inte var i närheten av lönsamhet ens på pappret, utan där kalkylen gick ut på att värdeökningen skulle göra projektet lönsamt. Det har vi sett få exempel på i Sverige de senaste åren, möjligen med undantag av en del köpcentra runt Stockholm där man kan undra hur de ska få ihop kalkylen i slutändan.
Till skillnad från 80-talet är dessutom den svenska ekonomin sanerad och om krisen skulle breda ut sig så har staten bössan full med ammunition. Enligt Riksgälden beräknas staten budgetöverskott bli rekordstora 163 miljarder kronor i år, vilket är en dramatisk skillnad mot början av 90-talet, när underskotten var nästan lika stora som överskotten är idag när vi till följd av en mycket ansträngd ekonomi tvingades spara oss ur krisen. Det förvärrade nedgången och fördröjde återhämtningen.
Reinfeldt och Borg har därmed goda finansiella möjligheter, inte minst efter försäljningen av V&S och Vasakronan, att parera en kraftig konjunkturnedgång med stimulanser. Och vad ännu bättre är så har vi i landet ett aktuellt behov av kraftfulla offentliga investeringar.
Miljonprogrammen från 60-talet är i behov av en rejäl översyn och Sverige har ett vägnät som inte är i närheten av de flesta europeiska länders med undantag av Tyskland. Jag var på bilsemester i Europa i somras och for igenom många länder på vägen ned till Portugal. Och den tiden är sedan länge förbi när vi kunde skryta om vårt vägnät.
Ulf Peterson…
… har lång erfarenhet som både journalist och fondförvaltare. Han har bland annat varit analyschef på Affärsvärlden.
