Bygglöner skapar strider

Det är solig vårdag på bostadsbygget i Sundbyberg. Den senaste ackordsmätningen gav över 200 kronor per timme. Inte konstigt att alla, utan undantag, röstar ja till byggackord när Byggvärlden frågar om lönesystem.

Inte ens platschefen tycker illa om ackordslönerna.

— Jag betalar gärna 300 kronor i timmen. Bara jag inte gör av med mer pengar än de jag har i påsen, säger Bo Lagerquist. Han är platschef på Veidekke, den norska storbyggaren som utmanar de svenska bjässarna.

De bygger 131 lägenheter i Sundbyberg, i sex så kallade kärnpunktenhus, Veidekkes eget koncept för bostadsbyggande.

Underentreprenören Contiga reser stommar av betong och stål. Veidekkes eget folk kompletterar med inredning och stomkomplement. Till exempel de utfackningsväggar vars fönster ska ge utsikt mot Sundbybergs idrottsplats och den vackra Lötsjön.

När fackets löneförhandlare var på plats för avstämning av ackordet gick det smidigt. Man blev snabbt överens om att byggnadsarbetarna hade byggt gipsväggar och monterat utfackningsväggar i en takt som gjorde att lönen blev 209,64 kronor per timme. Det innebär en förtjänst på cirka 36 000 kronor den gångna månaden.

— Det är bra, men vi kan nog bättre, säger Johan Waxell, en av byggnadsarbetarna.

Veidekke använder norska värderingar när de erövrar marknadsandelar i Sverige. Och i Norge är lagackord vanliga. Veidekke i Stockholm är därför positiv till den annars så omstridda löneformen.

— Ackordet bygger på den kalkyl som Veidekke gör i samband med upphandlingen, förklarar Bo Lagerquist.

— I den kalkylen sätter vi tid på de arbetsuppgifter som ingår i uppdraget, till exempel si och så många timmar gips. Tiderna hämtar vi från en tidlista som parterna i branschen är överens om, där olika byggmoment är specificerade.

Thomas Gardell är lagbas på bygget. Tillsammans med byggfacket stämde han av tiderna i ackordsunderlaget mot ritningar för projektet.

I slutet av sommaren 2007 var det dags för ackordsförhandling för att komma överens om de parametrar som ligger till grund för ackordslönen. Förhandlingarna är ofta tuffa men den här var odramatisk.

Om bygglaget utför arbetet på den beräknade tiden blir förtjänsten 165 kronor i timmen. Gör de jobbet snabbare får de mer betalt.
— Det handlar om att planera, se till att jobbet flyter, säger lagbasen Thomas Gardell.

Platschefen håller med. Och ser en vinst i systemet.
— Jag vill ha engagerade byggnadsarbetare. Och med det här får jag det, säger han.

Från Norge är Veidekke vana vid att mäta, eller stämma av, ackordet en gång per månad. Det är man överens med facket att göra också i Sundbyberg. Normalt i Sverige är annars var tredje månad.

— Det här är galet mycket bättre, säger Thomas Gardell.

— Nu slipper vi diskussioner om utbetalningsnivå mellan avstämningarna och vi har bättre koll på hur vi ligger till.

Dagen innan facket kommer för avstämning går Bo och Thomas igenom underlaget. Hittills har de varit överens. Fackombudsmannens besök har mer blivit en formalitet. Enligt kollektivavtalet är det bara den fackliga avdelningen som har rätt att skriva på. Det är en av de saker som byggarbetsgivarna ogillar mest med systemet.

Men Thomas tycker det är viktigt få den avlastningen som det innebär att fackavdelningen är avtalspart.

I och med att timantalet minskar på Sundbybergsbygget blir kostnaderna för lönens fasta del och olika lönekostnader lägre än kalkylerat.
— Vi har lämnat 17 till 18 procents vinst på de jobb där jag har varit lagbas, säger Thomas Gardell.

Enligt Sveriges Byggindustrier är byggbranschens lagackord ett dyrt lönesystem som leder till sämre kvalitet, arbetsmiljö och ständiga konflikter.

Det känner ingen riktigt igen på Veidekke i Sundbyberg.
— Men när jag hör hur andra företag hela tiden försöker sätta tak på lönerna så förstår jag att det blir konflikter, säger Thomas Gardell.

Bo Lagerquist kan möjligen förstå att det kan bli påfrestningar vid avstämningarna om jobbet inte flyter som det är tänkt.

Men både platschefen och lagbasen hävdar bestämt att både kvalitet och arbetsmiljö håller hög standard på deras bygge.

Thomas säger att han lägger ner tre till fyra dagar per månad för att hålla koll på tider och räkna på jobbet. Bo säger att det går åt knappt en dag per månad för avstämningar och förhandlingar.

— Det är klart att det kan bli lite extra kostnader på kontoret för att skicka uppgifter till facket. Men det kan inte vara några stora summor, säger Bo Lagerquist.