Mitt bland färgglada bostadshus på Östermalm i centrala Stockholm dyker den upp: som en oformlig, grå betongklump, eller som en kraftfull kontrast till en borgerlig omgivning. KTH: s Arkitekturskola i Stockholm väcker blandade känslor. Byggnaden stod klar 1970 efter arkitekten Gunnar Henrikssons ritningar. Det sägs att huset var tänkt att täckas av murgröna men att den dog och lämnade betongytan bar.
— Ja, det där har jag hört också. Orsaken kan ju vara att bottenplanet är ett ouppvärmt parkeringshus som gör det för kallt för växternas rötter. Men nu har vi ju vackert vildvin som täcker en del av väggarna, säger Hasse Ernerfeldt, studierektor på KTH: s Arkitekturskola.
Enligt Hasse Ernerfeldt är skolan en del av rörelsen nybrutalism, som bland annat strävade efter en öppenhet kring byggnadsmaterial, och dess eventuella brister.
— På så sätt var rörelsen, och i förlängningen kanske huset, ute efter att provocera och det verkar den ju lyckas med.
Men varför är huset så utskällt?
— Jag kan tänka mig att grå betong i ett välbärgat bostadsområde kan uppfattas som provocerande.
Vilket hus tycker du är fult eller provocerande?
— Generellt tycker jag inte om rena pastischer. Som att bygga hus idag och låtsas att det är hus från 1920-talet.
För vem är arkitekturen till för?
— Ja, tar vi skolan som exempel så är den inte till för de boende runtomkring. Den är till för att utbilda arkitekter och är väldigt funktionell. Arkitektur är på så sätt inte som konst som man ska njuta av. Den är till för att brukas.
Vilket tycker du är Sveriges fulaste hus?
Skicka in dina egna förslag till [email protected]. Skicka gärna med en bild.
