Det börjar med andfåddhet. De flesta som drabbas av den asbestorsakade lungsäckscancern, mesoteliom, söker vård på grund av att vätska samlats i lungorna och försvårat andningen.
Diagnostisering är svår i det tidiga skedet eftersom det då inte växt till en utvecklad tumör. När den sedan börjar växa medför den en svårbehandlad smärta. Därefter avsätter tumören metastaser, det vill säga cancern sprider sig i kroppen.
Det berättar professor Gunnar Hillerdal på Karolinska Universitetssjukhuset, ledande forskare på lungsäckscancer i Sverige.
Mellan 100 och 140 nya fall av mesoteliom upptäcks varje år. 80 till 90 procent av dem är asbestrelaterade. Bättre cellgifter gör att det går att leva längre. Numera lever hälften i mer än 12, 13 månader efter diagnos. Men alla dör av mesoteliom.
Ytterligare ett 100-tal diagnostiseras med lungcancer som är asbestrelaterad. Här är dödligheten lägre, ett växande antal lungcancrar kan botas.
Slutsatsen är att asbest gör att ett hundratal personer dör en för tidig död varje år. Gunnar Hillerdal uppskattar att ett 50-tal av dem är byggnadsarbetare.
Det finns ingen samlad information om hur många som får diagnoserna pleuraplack eller asbestos i Sverige. Men det handlar om ett fåtal, om ens någon. De som idag har någon av dessa sjukdomar andades in den asbest de skadats av innan förbudet.
Gunnar Hillerdal vet inte om någon av dem som hittills drabbats av asbestorsakad cancer har utsatts för exponering efter det att det svenska asbestförbudet infördes. Den genomsnittliga åldern på de patienter som får diagnosen mesoteliom är nu 65 år. Genomsnittsåldern har stigit de senaste åren vilket kan tyda på att det fortfarande är gamla exponeringar, före förbudet, som orsakar sjukdomarna.
Men samtidigt minskar inte antalet nya, asbestrelaterade cancerfall. Kurvan över nya mesoteliom ligger ganska stadigt runt 100 till 140 per år, från 1990 fram till 2006 som är cancerregistrets senaste uppgift.
— Vi hade trott att det skulle minska. Men det kanske är för tidigt än, säger Gunnar Hillerdal.
Ju större mängd asbestfibrer man andas in ju högre är risken för cancer. Men samtidigt vet man att en mycket begränsad exponering kan leda till mesoteliom. Asbestfaran är alltså inte utrotad.
Gunnar Hillerdal är mycket oroad över att användningen av asbest ökar kraftigt i stora delar av världen, till exempel i Ryssland, Kina och Indien. Samtidigt varnar han också för att nya grupper i Sverige kan drabbas.
— De som arbetar i oseriösa saneringsfirmor löper störst risk eftersom de kan utsättas för stora mängder, säger han.
Här finns asbestfaran
I hus byggda eller renoverade före 1980, framför allt under 1960- och 1970-talen, finns ofta asbesthaltiga byggmaterial.
Vanligast är:
– Kakelfix och kakelfog.Vid rivning i inplastat badrum har uppmätts asbesthalt i luft som ligger 15 gånger över gällande gränsvärde.
– Lim till golvmattor och golvplattor, så kallat svartlim.
– I golvplattor som magnesitgolv och i golvmattor, oftast i kraftigt mönstrade tidstypiska plastmattor.
– I rörisolering, framför allt i rörkrökar i form av gurmassa, en isolering som bestod av ett pulver blandat i vatten som ströks på. Ytskiktet är ofta en binda. Vid rivning med kniv i pannrum har man uppmätt 30 gånger gällande gränsvärde.
– Korrugerade skivorav asbestcement, framför allt på tak.
– Plattor av asbestcement, vägg- och takbeklädnader.Vanliga vid balkongdörrar mm. Fem gånger tillåtet gränsvärde har uppmätts vid demontering.
– Akustikplattor, perforerade plattor som kan ha olika ytmaterial.
– Porösa skivorför ljuddämpning eller som värme- och kondensisolering t ex vid luftintag.
– Sprutisolering, oftast som brandisolering eller som värmeisolering t ex vid pannor.
– Asbestpapp, oftast en gråvit papp som isolering vid värmekällor som skorsten, varmvattenberedare mm.
– Fönsterbänkar, fönsterkitt, brandskyddsmedel, färger, fasadputs, ventilationskanaler är exempel på andra ställen där det kan finnas asbest i produkter tillverkade före 1980.
Källor: Asbest i byggnader (Arbetsmiljöfonden/Byggforskningsrådet), Roger Flodin, arbetsmiljöingenjör Previa samt uppmätta asbesthalter i luft efter en arbetsdag gjorda av byggbranschens sedan 1990-talet nedlagda företagshälsoorganisation, Bygghälsan
