Nyheter

Energibranschen i personalkris

Inom fem år behövs minst 7 000 nya medarbetare inom energisektorn. Svenska energibolag kraftsamlar för att locka studenter att välja ingenjörsbanan. Trots rekryteringssatsningen hotar personalbrist.

De närmsta fem åren behöver energibranschen anställa minst 7 000 nya medarbetare, framför allt för att täcka upp för pensionsavgångar. Det visar en undersökning från Svensk Energi.

— Brist på nya ingenjörer och driftstekniker är ett stort problem, säger Edvard Sandberg, chef för produktionsfrågor på Svensk Energi.

Energibranschen står inte bara för ett generationsskifte utan väntas även expandera kraftigt de kommande åren. Enligt Svensk Energi handlar det om investeringar på 300 miljarder kronor under tioårsperioden 2008-2018. Grovt räknat gäller en tredjedel vindkraft, en tredjedel upprustningen av elnätet och den resterande tredjedelen vattenkraft, kärnkraft och övriga energislag. Expansionen väntas kräva långt fler än de 7 000 som undersökningen pekar på. I den siffran finns bland annat inte de planerade satsningarna inom vindkraften med.

— Många aktörer i branschen säger att 7 000 är en på tok för låg siffra, säger Kalle Karlsson.

Under 2009 satsar bransch­organisationen omkring tre miljoner kronor på att locka fler unga till energibranschen. Men egentligen innebär nysatsningen bara att energibranschen återgår till den ambitionsnivå som fanns när den fortfarande var statlig. Kalle Karlsson på Svensk Energi är självkritisk.

— Avregleringen av branschen ledde tyvärr till att rekryteringsfrågorna hamnade i skymundan. De senaste åren har det satsats alldeles för små summor på det här. Vi borde egentligen lägga mer pengar som ligger i nivå med vad andra branscher gör, säger Kalle Karlsson.

Antal jobb: 7 000

Driftstekniker mest efterfrågade

Behovet av driftstekniker är störst — oberoende av energisektor. Andra efterfrågade yrkesgrupper är driftselektriker, elmontörer, mekaniska montörer, optotekniker samt tekniska projektledare.

Elnät 34 procent

Kärnkraft 19 procent

Produktion/distribution av värme och kyla 11 procent

Vattenkraft 9 procent

Rådgivning/kundtjänst 8 procent

Bredband/infrastruktur 6 procent

Kraftvärme 3 procent

Elhandel 2 procent

Vindkraft* 1 procent

Övrigt 7 procent

* Siffran är kraftigt underskattad. När undersökningen genomfördes i slutet av 2007 hade vindkraftbolagen inte fått tillstånden godkända ännu för sina vindkraftetableringar. Därmed finns inte det behovet inräknat.