• Grundvattenuttaget under drift blir 15 gånger större än beräknat.
• Riskerna med grundvattenuttag tillsammans med sprängningar och schaktningar är inte utredda.
• Schaktkratern vid Odenplanstorget, där en station ska ligga, blir nio gånger större än beräknat i Järnvägsutredningen 2003.
• Byggtiden för kratern blir nio år — sex år längre än beräknat 2003.
• Inget detaljerat geotekniskt eller hydrologiskt underlag fanns när regeringen enligt miljöbalken tillåtlighetsprövade Citybanan 2005.
De boende i fem bostadsrättsföreningar runt omkring Odenplan, två bostadsrättsinnehavare och två hyresgäster går nu till storms mot det miljötillstånd för Citybanan som Miljödomstolen nyligen gav Banverket, skriver Ny Teknik.
Via sitt ombud, miljörättsadvokaten Staffan Michelson, lämnar de i dag in ett överklagande till Miljööverdomstolen.
I det kräver de ett omedelbart stopp för de pågående byggnadsarbetena av tågtunneln i fråga om den norra sträckningen mellan Riddarholmen och Tomteboda.
Formellt begär de att Miljööverdomstolens undanröjer Miljödomstolens beslut att Banverket får fortsätta att spränga — även i det fall tillståndet överklagas.
Banverkets projektledare för Citybanan Kejll-Åke Averstad har i intervju med Ny Teknik försäkrat att man ska gå försiktigt till väga och att det inte kommer att finnas någon rasrisk under byggtiden.
Men fastighetsägarna vid Odenplan är inte nöjda.
— Vi är rädda att Banverket bygger fast sig till ”the point of no return” och att det ska bli försent att ändra på sträckningen och villkoren, säger Staffan Michelson till Ny Teknik.
De villkor som Miljödomstolen nyligen slog fast gäller hur mycket grundvatten som Banverket får leda bort under och efter byggandet av tågtunneln och arbetstunnlar.
Fastighetsägarna vid Odenplan anser att Banverkets ansökan om tillstånd till bortledning av grundvatten bör avvisas helt och hållet.
Enligt dem har domstolen tillåtit 15 gånger mer vatten att läcka in i tunnlarna under driften, än vad som beräknades i Järnvägsutredningen 2003.
I stället för 1 liter vatten per minut och 100 meter tunnel, får Banverket under driften släppa in 15 liter per minut och 100 m tunnel. Detta vatten ska sedan pressas tillbaka via återinfiltration så att grundvattennivåerna upprättshålls.
Villkoret för själva byggperioden är satt så att Banverket under åtta år får släppa in 824 liter per minut för hela sträckan på 3 969 meter.
— Läckagegränser borde ha reglerats för mycket kortara delsträckor. Annars blir det som att bestämma att du får köra med sammanlagt 10 promille i blodet under en månad och samtidigt låta gränsvärdet gälla som ett genomsnitt för hela månaden, säger Staffan Michelson.
— Vad mina huvudmän fruktar är ras och sättningsskador som de som skedde vid tunnelbyggena i Köln 2009 och Sao Paolo 2008, fortsätter han.
De boende vid Odenplan är också djupt oroade över anläggandet av ”Sveriges näst största järnvägsstation” vid Odenplan.
— Odenplanstorget kommer att förvandlas till krater som blir cirka 2 700 kvadratmeter stor, säger Staffan Michelson.
— I Järnvägsutredningens miljökonsekvensbeskrivning skulle inte mer än 300 kvadratmeter tas i anspråk, konstaterar han.
Byggtiden för station Odenplan blir också avsevärt länge än de tre år som först beräknades.
— I Banverkets ansökan om bygglov för stationen som lämnades till Statsbyggnadskontoret nu i våras fann vi att man nu räknar med en byggtid på nio år, säger Staffan Michelson.
De boende hävdar i överklagandet också att marken under Odenplan är särskilt känslig för sättningar eftersom den består av berg, krosszoner och växlande lager av fyllningsmaterial, jord, sand, silt och lera.
Om domstolen inte avvisar Banverkets ansökan, borde Miljööverdomstolen återvisa ärendet till Miljödomstolen för omprövning, yrkar de.
I annat fall vill man att Miljööverdomstolen bland annat ska gå med på de boendes krav på att domstolen ska bestämma preciserade byggvillkor för små delsträckor.
Man vill också att Banverket ska tvingas göra undersökningar av hur bortledningen av grundvatten under byggtiden kan samverka med sprängningarna och skapa risk för skador på fastigheterna.
Staffan Michelson, som tillsammans med miljöaktivisten Björn Gillberg vann det omtalade giftmålet mot BT Kemi i Teckomatorp 1977, har också undersökt regeringsakten vid tillåtlighetsprövningen 2005 och funnit att regeringen bara hade översiktigt information om de geotekniska och grundvattenmässiga förhållandena för Citybanans sträckning när de beslutade om den 2005.
Monica Kleja / Ny Teknik
Läs fler nyheter på www.nyteknik.se
