Forskarna Mikael Amelin, Calle Englund och Andreas Fagerberg har studerat vad som händer om man bygger upp till 30 TWh vindkraft i Norrland.
Deras slutsats: vattenkraften klarar av att balansera en stor utbyggnad av vindkraften.
— Talet om att vattenkraften inte skulle klara av att reglera vindkraften är fel, säger KTH-professor Lennart Söder, föreståndare vid avdelningen där rapporten har skrivits.
Därmed sågar han den analys som KVAs energigrupp nyligen presenterade.
Enligt KVA kan inte Sverige bygga ut vindkraften till mer än 10 TWh årlig elproduktion. Mer klarar inte elnätet av att transportera och vattenkraften av att balansera när det inte blåser, anser professorerna.
— De har inga vetenskapliga argument, de saknar underlag, säger Lennart Söder.
Forskargruppen på KTH har gjort en datormodell av vattenkraftsystemet norr om Dalarna.
Sedan har de simulerat olika nivåer av vindkraft och studerat hur vattenkraften klarar av att balansera de kraftiga svängningarna i systemet när vinden mojnar respektive blåser upp.
— Simuleringarna visar att det är tekniskt möjligt att bygga 30 TWh vindkraft, utan att behöva bygga ut vattenkraften eller köra den hårdare än vad som är tillåtet i dag, säger han
I studien har gruppen utgått från dagens vattendomar, den nuvarande överföringen till grannländerna och att vindkraften balanseras enbart med vattenkraft.
Forskarnas modell omfattar 154 vattenkraftverk med en sammanlagd effekt på 13,2 GW, vilket motsvarar ungefär 80 procent av den installerade effekten i den svenska vattenkraften.
Men att vattenkraften totalt räcker för att balansera vindkraften betyder inte att alla problem är lösta. KTH-forskarna pekar på tre stora utmaningar om Sverige ska ta steget från ett relativt stabilt och förutsägbart system med kärnkraft och vattenkraft, till en mer varierande elproduktion där vindkraften spelar en stor roll:
1) Myndigheterna och branschen måste se över reglerna för marknaden. Producenterna måste få betalt så att de kör vattenkraften så effektivt som möjligt.
2) Rätt mängd energi måste vara på rätt plats, vid rätt tillfälle. Variationen mellan planerad och verklig produktion kräver en ny styrning av elproduktionen.
3) Om det blåser mycket, vattenmagasinen är fyllda och lasten i nätet är låg kan det uppstå ett stort överskott i systemet. Hur det ska tas om hand, utan att det drabbar elbolagen genom kraftigt fallande priser, blir en utmaning.
Jonas Hållén / Ny Teknik
Läs fler nyheter på Byggvärldens systertidning Ny Teknik
