”Sverige behöver fler galna idéer”

Byggvärlden träffade Malin Persson en solig men kall och snålblåsig dag i slutet av mars i Stockholm. Hon lyckades klämma in en intervju i samband med lunch i ett hektiskt program fast hon, vid intervjutillfället, ännu inte tillträtt sin nya tjänst, den att leda och staka ut vägen för utbildningen av framtidens civilingenjörer och innovatörer.

Kvinnorna är lite av en outnyttjad resurs inom tekniksektorn, enligt Malin Persson.

– Vi kommer att få se många högutbildade och mycket kompetenta kvinnor ta plats i sammanhang där vi är vana vid att det nästan bara är män som figurerar, kommenterar Malin Persson det faktum att antalet flickor, i förhållande till pojkar, med bra gymnasiebetyg ständigt ökar och därmed också kommer att påverka könsfördelningen även på de tekniska fakulteterna.

– Men det viktiga är inte kön, etnicitet eller nationalitet, det viktiga är att vi under utbildningen kan stimulera och inspirera till ett innovativt tänkande. Sverige behöver få fart på lite flera ”galna” idéer. Tror dock att en ökad andel kvinnor med gedigen civilingenjörsutbildning kommer att påverka forskningen och utvecklingen positivt, säger Malin Persson som själv tog sin civilingenjörexamen i industriell ekonomi på Chalmers i Göteborg 1990.

På frågan hur det i praktiken ska gå till att skapa ett bättre innovativt klimat i Sverige svarar Malin Persson så här:

– Den traditionella bilden vi har i Sverige av innovativa personer är en Uppfinnar-Jocke med entreprenörsdrag. Vi måste förändra den bilden och föra in tänkande utanför ramarna i forsknings- och utbildningssalarna. Vi måste våga ta höjd och också se en fortsättning som kan övergå till produktion i större skala och större marknader. Vi har en fantastiskt industriell tradition i Sverige och det vore slöseri att inte ta tillvara på den.

Malin Persson tror dock att det traditionella nationella tänket kring produktion och ägande tillhör en svunnen tid.

– Det kommer inte att bildas många nya Volvo, Sandvik eller Alfa Laval i Sverige eller i något annat västland. Ägarbilderna kommer att se ut som de gör idag med ett spritt ägande över världen. Men det innebär inte att vi kommer att stå sysslolösa i Sverige.

– Vad jag menar är att det är nya tider nu och det kommer att bli svårt att bygga upp gamla tiders ”brukssamhällen” där allt och alla kretsar kring en stor industriell producent. Vi måste helt enkelt lära oss att bli bra med nutidens villkor och där är gränsöverskridande mångfald och spetskunskap oerhört viktiga ingredienser.

Språket är och kommer i ännu högre utsträckning att vara mycket viktigt, menar Malin Persson. Att behärska språk, i första hand engelska, är ett måste för dagens och morgondagens ingenjörer. Där har Sverige ett försprång mot många andra länder och det finns ingen debatt om det längre i Sverige, det är en självklarhet.

I takt med att de gamla bruksorterna byter skepnad tynar också personifieringen kring företagande bort. Inte bra enligt Malin Persson:

– Vi behöver tydliga personer bakom våra företag. Det bygger förtroende och är viktigare än många tror. Starka företagsledare som förmedlar sunda värderingar stärker såväl varumärket som företaget och inte minst medarbetarna. Den internationella synen på svenska företag är positiv och vi anses stå för ett bra ”tillåtande” ledarskap. Finns ett stort värde i att bevara och leva upp till den bilden men då krävs personifiering på högsta nivå.

Outsourcing är ett slitet och negativt begrepp i västvärlden. Den så kallade tredje världen kör ifrån oss med låga produktionskostnader. Men förändringar sker snabbt och det vi ser är att inget land är och förblir ett låglöneland för evigt. Asien, med Kina i spetsen, är inte längre ett självklart alternativ. Vad händer?

– Jag tror mycket på Indien, inte minst för att de behärskar engelska och den positiva struktur de har  på sin befolkningsdemografi, vilket inte Kina och Japan har och där man redan nu ser ökande problem med en stor åldrande befolkning. Indien behöver dock få ordning på sin demokratiprocess för att det ska lossna ordentligt. Även Afrika är intressant. De har rätt tidzon för oss i Europa och de vill framåt. Blir dessutom väldigt spännande att se hur USA:s nya produktionsroll kommer att se ut i framtiden. Betydande förändringar i relationen mellan arbetsmarknadens parter de senaste tio åren ser ut att borga för en ny sorts amerikansk industriproduktion.

Hon tror inte på att vi kommer att plocka hem mer tillverkning till Sverige.

– Nej, men vi kommer att fortsätt utveckla företag och forska på hemmaplan.

Ofta under intervjun använder Malin Persson formuleringen gränsöverskridande. Hon syftar på de flesta gränser kopplat till människor. Förutom redan nämnda; kön, etnicitet och nationalitet menar hon ålder.

– Vi måste sluta fixera på ålder. Unga människor kontra äldre. Det spills bort massor med kompetens och erfarenhet genom att ständigt jaga förnyelse. Samtidigt har vi problem att kunna ge ungdomarna jobb. Här har vi en viktig och svår uppgift framför oss. En kombination av unga hungriga och välutbildade ihop med erfarna, välutbildade och fortfarande hungriga 60-plusare är i mina ögon ett vinnande koncept. Jag var med på plats när statsminister Fredrik Reinfeldt sa att vi kommer att vilja jobba längre. Uttalandet blev en aning missförstått i media och uppfattades nästan enbart som att han ville höja pensionsåldern. Men det är naturligt att våra stora så kallade krigsgenerationer fortfarande vill ta plats och jobba eftersom den gruppen, som inte var med i andra världskriget, är ovanligt stor hos oss jämfört med många andra länder.

På frågan vad som händer och kommer att hända i Ryssland svarar Malin Persson bara kort och gott:

– Ingen aning.

Miljön går inte att undvika. Men Malin Persson tycker inte att det är en speciellt dramatisk fråga.

– Om varje företag ser på sitt företags miljöhantering som man såg på gamla tiders hushållsekonomi skulle vi få en avsevärd miljöförbättring tämligen omgående. Mycket av miljöarbetet går via en icke slösaktig hantering. Inför resurshushållning helt enkelt, svarar den gamla miljöchefen på Volvo Logistics och fortsätter:

– Miljökunskap är en exportvara och för att vi ska bli bra på det måste vi utbilda bra. Det hänger ihop. Kan vi dessutom leva som vi vill lära andra stärker det vår kompetens.

Vi rundar av med lite typiskt osvenskt som Malin Persson gärna ser blir hur svenskt som helst.

– Sverige tillhör fortfarande den tekniska elitserien. Men för att vi inte ska hamna i kvalserien behöver vi bättra på det innovativa själförtroendet och fortsätta ifrågasätta på vårt svenska vis men också våga fira våra segrar på ett inte lika typiskt svenskt vis. Den svenska företagskulturen ska bevaras men växla in lite nytt och definitivt växla ut lite gammalt, avslutar Malin Persson, ny verkställande direktör för stiftelsen Chalmers tekniska högskola.

Ett Chalmers hon älskar och präglats av:

– Som chalmerist och göteborgare är det här jobbet det bästa man kan ha.

Mikael Sagström