19 procent av de byggnader i Sverige som har energiklassats klarar energiförbrukningskraven för nya byggnader.
Det visar en ny sammanställning från Indoor Energy och Ömangruppen baserad på energideklarationer.
– I Sverige går cirka 40 procent av energiförbrukningen till att värma och kyla fastigheter. Många fastighetsägare gör redan stora energieffektiviseringar, men de flesta har goda möjligheter att göra ännu mer, säger Mats Bjelkevik vd Indoor Energy, i ett pressmeddelande.
Sammanställningen visar att drygt 54 000 byggnader klarar kraven som ställs på en nyproducerad byggnad. Det motsvarar 19 procent av de byggnaderna. Endast 2 600 byggnader hamnar i den allra bästa kategorin med en energiprestanda under 50 procent av kravet för en ny byggnad. I sammanställningen ingår endast de byggnader som har klassificerats sedan energiklassning infördes 1 januari 2014.
I Solna finns högst andel fastigheter som klarar energikravet, hela 55 procent. På andra plats kommer Pajala med 52,7 procent, följt av Umeå, 48,1 procent.
Längst ner bland kommerna finns Torsås, där Endast 6 procent av fastigheterna klarar kravet, Norberg 7,5 procent och Bjuv 7,5 procent.
– Nyproducerade fastigheter måste vara energisnåla, men även ägare till äldre fastigheter har stora möjligheter att med små åtgärder spara både energi och pengar. Det är enklare att energieffektivisera gamla fastigheter än vad många tror, säger Peter Arvidsson vd Ömangruppen.
Av landets 278 000 energiklassade byggnader tillhör 2 600 den bästa kategorin, A, medan 33 000 byggnader tillhör den sämsta kategorin G med energiprestanda över 235 procent högre än kravet för nya byggnader.
Om sammanställningen:
Indoor Energy och Ömangruppen har sammanställt de energideklarationer från Boverket som innehåller en energiklassificering. Energiklassningen av byggnader är till för att göra det enklare att jämföra byggnader med varandra och få en uppfattning om deras energianvändning. Knappt hälften av energideklarationerna innehåller i dag en energiklassning.
Enligt Boverkets byggregler (BFS 2011:6) ska alla nya byggnader vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning samt effektiv elanvändning.
Energihushållningsreglerna gäller de flesta nya byggnader såsom bostadshus, kontorsfastigheter och industrifastigheter.
Kravet för energiprestandan i byggnader skiljer sig beroende på typ av byggnad, uppvärmningsform samt var i landet byggnaden uppförs. Energiklass C motsvarar det krav som ställs på nya byggnader i dag. En byggnad i energiklass A har en energiprestanda som är högst hälften av kravet för ett nybygge. Energiklass G motsvarar mer än 235 procent högre energianvändning än energiklass C.
Källa: Boverket
