462 000 hushåll i landet är trångbodda och drygt 56 000 hushåll av dem har också en ansträngd boendeekonomi.
– Men lösningen är inte bara att bygga nya bostäder, säger Tor Borg, projektledare för den rapport som Boverket överlämnat till regeringen.
I rapporten redovisar Boverket nya beräkningar av hur stor bostadsbristen är i landet, i regioner och i större och mindre kommuner.
– De här beräkningarna ger alla aktörer på bostadsmarknaden och inte minst landets kommuner, regering och riksdag, en bra bild av hur bostadsbristen ser ut och vilka hushåll som främst är drabbade, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör vid Boverket.
Han menar att beräkningarna blir ett viktigt verktyg när det är dags att diskutera hur vi ska få fram fler bostäder för trångbodda, unga vuxna och hushåll med ansträngd boendeekonomi.
– Vi ser att trångboddheten ökar och det finns ett behov av att hitta lösningar. Sverige behöver en mer tydlig social bostadspolitik.
Boverket har tagit fram en beräkningsmodell där antalet hushåll som saknar en rimlig bostad beräknas på nationell, regional och lokal nivå. Vad som är en rimlig bostad definieras efter sex behovsbaserade kriterier. Det är boendestandard, boendeyta, boendekostnad, geografiskt läge, hur länge bostaden disponeras samt tid för att hitta en ny bostad.
– Med den här metoden hoppas vi att de som arbetar med bostadsförsörjningen på olika nivåer får ett bättre informationsunderlag. Vi väljer att analysera landets bostadsbrist genom att undersöka hur många hushåll som har en otillräcklig boendestandard i förhållande till vad som bedöms vara rimligt, säger Tor Borg, bostadsanalytiker vid Boverket och projektledare för uppdraget.
De två mått som sannolikt bäst sammanfattar bostadsbristen är antalet trångbodda hushåll (mindre än 20 kvm/person) och antalet hushåll med ansträngd boendeekonomi. Drygt en procent av hushållen är både trångbodda och har en ansträngd boendeekonomi. Sammantaget rör det sig om cirka 56 000 hushåll som befinner sig i en svår bostadssituation, och som har en orimlig boendesituation och som saknar ekonomiska möjligheter att ta sig ur den.
Flest trångbodda finns i flera av Stockholms kommuner. Malmö sticker i kategorin ”trångbodda med en ansträngd ekonomisk boendekostnad”. Tre procent av hushållen hamnar under denna kategori. ”Osäkert boende” drabbar främst studenter.
Tor Borg betonar att beräkningarna visar en bild av antal hushåll i landet som är trångbodda och inte hur många bostäder som behöver byggas.
– Lösningen på trångboddhet är inte alltid att bygga nya bostäder, säger han och nämner bostadsbidrag och förtur i bostadsköer som andra alternativ.
Resultat:
- I landet som helhet var andelen hushåll med ansträngd boendeekonomi drygt 5 procent. Andelen har stadigt minskat de senaste åren i de flesta regioner. Malmöregionen sticker ut med en högre andel (drygt 8 procent) än andra regioner.
- De hushåll som är trångbodda (mindre än 20 kvm/person) beräknas vara nästan 10 procent i hela landet. Andelen har ökat de senaste åren. Stockholmsregionen har en andel på över 15 procent, medan mindre kommuner (<75 000 invånare) ligger under 7 procent i genomsnitt.
- De hushåll som både är trångbodda och har en ansträngd boendeekonomi är drygt 1 procent. Andelen är högre i Malmöregionen (drygt 2 procent) än i de andra regionerna.
- Hushåll med långa pendlingsavstånd (över 80 km) uppgår till drygt 2 procent i hela landet. I storstadsregionerna ligger andelen strax över 1 procent medan den ligger kring 3 procent i genomsnitt i övriga regioner.
- De hushåll som har återkommande problem uppgår till drygt 9 procent och beräknas som hushåll som varit trångbodda eller haft ansträngd boendeekonomi minst två år i rad.
Källa: Boverket
