173 ingenjörer vill ta makten

Totalt ställer 173 personer som titulerar sig ingenjör i någon form upp i riksdagsvalet. Det visar Ny Tekniks genomgång av riksdagspartiernas kandidater. Av dessa är sju personer byggnadsingenjörer.

De sju kandidaterna är spridda över hela landet, från Kalmar i söder till Gävleborg i norr. Samtliga kandiderar också för borgerliga partier. Tre för Moderaterna, två för Folkpartiet, en för Centern och en för Kristdemokraterna.

Även om man tittar på alla ingenjörskandidater är alliansen dominerande. Av alla ingenjörskandidaterna tillhör 76 procent ett alliansparti. Allra flest sympatiserar med Folkpartiet. Där finns var fjärde ingenjör på listan. Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz anser att det finns flera skäl till att ingenjörer lockas av Folkpartiet.

– Vi har en stark profil inom forskning, utbildning och kunskap. Vi är också ett teknikoptimistiskt och framstegsoptimistiskt parti. Till exempel är vi väldigt positiva till kärnkraft, elbilar och höghastighetståg, säger han och tillägger att han gärna skulle se ännu fler ingenjörer och naturvetare i politiken.

– I dag är det förhållandevis fler humanister och samhällsvetare, säger Tobias Krantz.

Efter Folkpartiet finns flest ingenjörer hos Centern och Moderaterna.

Inom det rödgröna blocket är det däremot glesare mellan ingenjörerna på valsedlarna. Hos Vänsterpartiet finns åtta kandidater som titulerar sig ingenjör. Bland Socialdemokraternas kandidater är det bara fem. I stället är det Miljöpartiet som sticker ut som det rödgröna parti som har flest ingenjörer på listan – 28 stycken.

– Jag tror att vi har en hemläxa att göra med att föra samtal med ingenjörer och att visa uppskattning för vad ingenjörer gör för samhället. Det finns mycket i vår politik som talar för ingenjörer, men som vi kanske har varit dåliga på att lyfta fram, säger Luciano Astudillo, civilingenjör och socialdemokratisk riksdagsman.

Totalt utgör ingenjörerna tre procent av de drygt 5 000 som ställer upp i riksdagsvalet för de sju regeringspartierna.

– Med tre procent är ingenjörerna nog hyfsat väl representerade. Det finns andra yrkesgrupper som ligger sämre till, kommenterar Sören Holmberg, professor i statsvetenskap och ständig valexpert i SVT.

Men frågan är hur många som i slutändan väljs in i riksdagen. Bara tre av ingenjörerna står som förstanamn på valsedeln i sitt distrikt. Ytterligare 20 finns på någon av platserna två till fem.

Mer om kandidaterna på tidningen Ny Tekniks nätupplaga:

Läs även om solenergiföretagaren som siktar på riksdagen

Daniel, 22, går fortfarande på Chalmers

Moderat söker fler kolleger