155 lappar får fart på Nacka stadshus

Tommy Piehl blir inte lika irriterad längre om något av arbetslagen inte blir klara i tid. – Nu får jag veta vad orsakerna är. Jag känner till vad som händer i projektet, säger han . Han är lagbas för en grupp elektriker som jobbar i det som ska bli det nya köket i Nacka stadshus. Han har fått mer makt än tidigare och är – liksom de andra lagledarna – med och planerar jobbet, diskuterar vilka svårigheter man förväntar sig, vilken tid de behöver för att bli klara med sina uppgifter och så vidare. Han har själv satt upp en liten gul självhäftande post it-lapp på en av whiteboard-tavlorna i mötesrummet i en av barackerna ute på gården.”Kök” står det som rubrik på lappen. Därunder ”kabeldragning” och ”vecka 39” – då det ska vara klart. 74 olika små självhäftande och gula lappar är uppsatta i kolumnerna som handlar om elektriciteten i ”kök”. Totalt är 155 små lappar i olika färger uppsatta på den vita tavla som handlar om produktionen, de hantverksmässiga jobben. Med dessa lappar visualiseras det som pågår och är på gång i projektet. I andra ändan av mötesrummet finns ett par likadana vita tavlor med små lappar som handlar om projektering av innergården. Där håller projektledningen och projektörerna sina planeringsmöten. – Det är inte längre jag som sitter och skissar, planerar och brottas med problemen. Vi gör det tillsammans, säger projektledaren Sven Magnusson från konsultföretaget Projektgaranti. – Hade vi jobbat på det traditionella sättet skulle jag jobbat häcken av mig, och ändå ha svårt att svårt att hinna med annat än själva projekteringen. Sättet att jobba med visualisering och delaktighet är en del av Toyotas världsberömda modeller. I Sverige har Scania, Volvo Lastvagnar och andra i bilindustrin länge praktiserat de japanska metoderna. Peab gjorde för fem år sedan tre pilotprojekt med metoden och belönades med ”Årets pris” av SBUF, Svenska Byggbranschens utvecklingsfond.Skanska, NCC och Veidekke hör till dem som i allt större utsträckning lär sig använda metoderna. Sven Magnusson, projektledaren i Nacka, förstod tidigt att de aldrig skulle bli klara med projektet i tid om man fortsatte på vanligt sätt. För honom är det ett helt nytt sätt att jobba och han tar hjälp av ”coachen” Jan Gilljam-Kroon från konsultföretaget Prolog, som utvecklar och anpassar de japanska metoderna så att de passar byggbranschen. – Liksom i bilindustrin handlar det om att korta ledtider, få bättre flyt i processerna, visualisera problemen och göra rätt sak vid rätt tidpunkt, säger Jan Gilljam-Kroon. De inblandade parterna träffas regelbundet i mötesrummet – som kallas ”Obeya”, det japanska ordet för lednings- eller styrrum. Men ett projekteringsmöte som tidigare brukade ta 2,5 till 3 timmar klaras nu av på 45 minuter. I stadshuset har de jobbat med post-it-lapparna i Obeyarummet sedan månadsskiftet maj-juni i år. Sedan dess har projektet sparat in cirka 150 mötestimmar, en besparing på runt 150 000 kronor. Och då har projekteringen i stort sett legat nere under semestern. Ombyggnaden av Nacka stadshus, som uppfördes på 1960-talet, startade för 2,5 år sedan. En hel del av jobbet är gjort, och när stadshuset firar 50 år den 15 juni nästa sommar ska allt vara klart.