I somras tog Märta Stenevi (MP) över som stadsbyggnadskommunalråd i Malmö efter Karolina Skog som blev ny miljöminister i regeringen.
Hennes vision är att bygga en tät och grön stad.
– Vi har många ytor kvar att bygga på.
Märta Stenevi flyttade in i Malmö kommunhus i juni i somras, och har nu avverkat första halvåret på sin nya post. Hon var ett givet val när Malmös miljöpartister skulle välja nytt kommunalråd efter Karolina Skog som kallades in som miljöminister i regeringen i våras efter Åsa Romson.
Märta Stenevi har ansvar för stadsbyggnad och service. Stadsbyggnadsfrågorna är en stor utmaning för ett starkt expansivt Malmö som enligt prognoserna ska växa med 20 procent de närmaste tio åren.
Vad har du för bakgrund?
– Jag är ganska nybliven politiker. Jag har jobbat några år inom region Skåne och var regionråd när jag rekryterades som kommunalråd. Innan dess har jag jobbat många år i bokförlagsbranschen.
Varför valde du att sadla om till en politisk karriär?
– Jag har alltid haft ett stort samhällsengagemang, men det politiska intresset föddes i samband med att jag fick mitt tredje barn och började fundera över hur jag kan vara med och forma världen för nästa generation.
Hur ska Malmö växa?
– Malmö står inför en kraftig tillväxt med 5000-6000 nya invånare per år. Befolkningen förväntas växa med 20 procent inom de närmsta tio åren. Jag tror på en förtätning av staden. Det är också den vision som finns i översiktsplanen. Det finns en naturlig gränsdragning vid den yttre ringvägen och det finns en tydlig ambition att staden ska växa inåt. Det är mer resurseffektivt att leva i en tät stad där sträckorna blir kortare, servicen är närmare, det är lätt att röra sig och cykeln blir ett naturligt transportmedel. Jag tycker också att vi ska vara rädda om åkermarken runt omkring Malmö. Vi har norra Europas bästa åkermark i Skåne och den ska vi bevara.
Vilka områden vill ni förtäta?
– Vi har många ytor kvar att bygga på. Det går också att bygga mer på höjden. Eftersom Malmö har gått från att vara en industristad till att ha ett mer kunskapsintensivt näringsliv så har många industriområden blivit över. Vi kan skapa stora stadsutvecklingsområden genom att sanera industrimark. När vi planerar nytt finns möjligheten att tillföra nya grönytor i staden, trots att vi förtätar. Då kan vi undvika att bygga bort befintlig parkmark.
Vilka är Malmös ”hetaste” stadsutvecklingsprojekt?
– Culture Casbah är ett spännande stadsutvecklingsprojekt med målet att utveckla området Rosengård och via Amiralstaden bygga ihop det med centrum. MKB samverkar med tre privata aktörer (Balder, Heimstaden och Victoria Park) och säljer delar av sitt lägenhetsbestånd till det samägda bolaget. Ytterligare bostäder kommer att tillföras, bland annat ska ett 22 våningar högt torn byggas. Jag tror på denna typ av samarbete mellan offentlig och privat sektor. Det är viktigt att prova nya konstellationer med olika aktörer som agerar ihop. Kommunfullmäktige har gett MKB i uppdrag att titta på affären.
Hur är relationen mellan politiken och byggföretagen i Malmö?
– Jag tycker att vi har ett väldigt gott samarbete, och det finns ett stort intresse från byggindustrin och en nyfikenhet och vilja att delta i utvecklingen. Det byggs mer än på länge här. Malmö har ett behov av att profilera sig, locka hit näringslivet och sätta staden på kartan.
I byggbranschen pratas det ofta om krångliga regelverk och långdragna planprocesser. Hur jobbar man i Malmö för att underlätta för byggbolagen?
– I Malmö har vi korta handläggningstider och snabba processer jämfört med många andra kommuner. Vi har en god planberedskap och det finns möjlighet att bygga mycket. I år har kommunen beviljat bygglov för cirka 3500 bostäder och vi kommer att fortsätta hålla en hög utbyggnadstakt.
Hur mycket kan/ska ni politiker påverka vad som byggs och vilka boendeformer som bjuds ut?
– I detaljplanen kan vi inte styra över upplåtelseformer. Men genom MKB kan vi välja vad vi vill bygga. 2/3 av den kommande nyproduktionen i Malmö är hyresrätter och drygt 60 procent av de beviljade byggloven 2016 gäller denna boendeform, så vi har en lite annorlunda situation här. Vi strävar dock efter blandade boendeformer i ett område. En kombination av hyresrätter och bostadsrätter, lägenheter och radhus gör att de boende kan flytta och ”göra boendekarriär” inom området. För rörligheten på bostadsmarknaden är detta bra.
Malmö, liksom andra storstäder, har problem med kriminalitet. Hur jobbar ni med den sociala hållbarheten? Går det att bygga bort gängkriminalitet, bilbränder, och annan brottslighet?
– Miljöerna är jätteviktiga. Jag tror på täta kvarter med verksamheter under flera timmer på dygnet. Det behövs också trygga, yteffektiva ytor mellan husen. Det är viktigt för ett område att hyresgästerna har ett eget hyreskontrakt och här behöver vi diskutera med fastighetsägare vad en inkomst är, eftersom definitionen av inkomst påverkar möjligheten att kunna äga sitt hyreskontrakt. Kan de till exempel godta försörjningsstöd som en inkomst? Med det sagt, det centrala handlar ändå om att få folk i sysselsättning, vi behöver ha en mycket högre sysselsättningsgrad i Malmö.
Kan du nämna något lyckat exempel på social hållbarhet?
– Lindängen är ett bra exempel där man lyckats väl med att sänka skadegörelse och otrygghet i området. Där har fastighetsägaren Trianon rekryterat arbetskraft bland de boende när de har genomfört en omfattande renovering. Ett 20-tal boende har fått arbete och det har skapats ett engagemang i området. Vi är gärna med och uppmuntrar denna typ av initiativ.
FAKTA
Namn: Märta Stenevi
Aktuell: stadsbyggnadskommunalråd i Malmö
Ålder: 40
Bor: Malmö
Familj: Tre döttrar och stor släkt
Intressen: Litteratur, samhällsfrågor, musik
Det bästa med Malmö: Storstadskänsla med korta avstånd, stor variation av såväl människor som bebyggelse, stort utbud av kultur och livaktig debatt.
