I Skövde kommun har flera nybyggda fastigheter drabbats av problem med uttorkning av betong med mineraltillsatser, mätmetoder som inte längre verkar vara tillförlitliga och nödlösningar från entreprenörerna.
Nu slår kommunen larm och vill ha hjälp att lösa problemen.
– Om inte byggbranschen vill kliva fram och hitta en teknisk lösning för oss så måste vi göra något, säger Ingemar Linusson, Fastighetschef i Skövde kommun.
Fuktskador och problem med uttorkning av betong har drabbat minst fyra nya kommunala byggnader i Skövde. I projekten har man använt ny högpresterande betong med mineraliska tillsatser. Det stora problemet är att de ansvariga entreprenörerna hittills inte lyckats presentera en långsiktig lösning på uttorkningsproblemen, enligt Skövde kommun.
Entreprenörerna har i efterhand presenterat och utfört en lösning som beställaren upplever osäker och inte tillräckligt utprovad, enligt Ingemar Linusson, Fastighetschef i Skövde kommun.
I Skövde lyckades inte entreprenörerna klara uttorkningen av betongen med normala metoder enligt förväntad tidsplan och som en nödlösning har entreprenörerna lagt ett skikt av Florosil på betongen så att fukten inte kan tränga upp. Därefter läggs plastmattor in på golven.
– De mätmetoder vi använt tidigare för uttorkningen verkar inte längre vara tillförlitliga med den nya betongen, säger Ingemar Linusson, Fastighetschef i Skövde kommun.
Motsvarande problem har dykt upp även på andra ställen i landet och flera forskningsprojekt har startats med finansiering via Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF. Syftet är att undersöka uttorkning av betong med mineraliska tillsatser. (se separat artikel).
För byggherren handlar det om försenade projekt och ökade torkkostnader. Om alltför fuktig betong finns kvar i byggnaden finns dessutom en risk för fuktskador som kan bli dyra att åtgärda när byggnaden tagits i drift.
När Skövde kommun krävde en förklaring av entreprenörerna så hade de först inget svar.
– Calles Bygg, Asplunds Bygg och PEAB visste först inte att de använde en ny betong i Skövde. De kontrollerade med sina betongleverantörer och då kom svaret att en ny cement används i betongen. Hur den nya betongen beter sig vet de inte. Jag märker att de mätmetoder vi använt tidigare för uttorkningen inte längre är tillförlitliga med den nya betongen, säger Linusson.
Första gången kommunen uppmärksammade problemet var sommaren 2015 på Timmersdala förskola.
– Därefter har vi sett samma uttorkningsproblem på ytterligare fyra byggprojekt och det kan ligga några till framför oss, säger Ingemar Linusson.
Timmersdala förskola startade verksamheten i augusti 2014, men sommaren efter upptäckte personalen bubblor i plastmattan överallt på golvytan. Sjuka hus-symtom dök upp i den nybyggda fastigheten.
– Det luktade obehagligt i lokalerna och anställda kände ögonbesvär och luftvägsirritationer. En person omplacerades och föräldrar var upprörda, berättar Anna Westin, förskolechef.
Kommunen undersökte saken och problemet orsakades av fuktläckage från betongplattan. När vattnet reagerade med limmet som användes för plastmattorna så startade en kemisk process.
Sommaren 2016 revs de nylagda golvmattorna ut, golven slipades, Florosil lades på och nya plastmattor lades in på golven.
– Jag vill att vi ska klara att lägga in plastmattor utan Florosil. Vi vet inte hur Florosil åldras. Vad händer om fem och 15 år? Och framför allt – hur förändras fukthalten i betongen i den här betongen som har så svårt att torka ut? säger Linusson.
– Jag uppfattar detta som ett problem för hela byggbranschen. Om inte byggbranschen vill kliva fram och hitta en teknisk lösning för oss så måste vi göra något. Skövde kommun bygger hela tiden. Vi ska bygga en ny förskola per år och en grundskola vart tredje år. Om vi inte kan använda betongbjälklag ska vi då gå över till träbjälklag istället? Det blir så drastiskt, säger Ingemar Linusson som letat efter svar sedan 2015.
I Skövde har de tre entreprenörerna använt RBKs metoder för att kontrollera uttorkningen av betongen. Beräkningsprogrammet TorkaS går inte att lita på och inte heller själva fuktmätningen är tillräckligt exakt, anger Linusson.
– Vi har i dagsläget inget hum om hur lång tid det tar från att vi gjuter till att det verkligen är tillräckligt torrt för att lägga in golvet. Jag vet inte om det tar sju månader, tio månader eller två år, säger Linusson som vill att den planerade tidsplanen ska klaras.
Calles Bygg hade totalentreprenaden för att bygga Timmersdala förskola. Asplunds Bygg har totalentreprenad för två gruppboenden i kommunen och PEAB bygger en förskola i partneringprojekt. Detta betyder att Calles Bygg och Asplunds Bygg är ansvariga för att klara uttorkningsproblemen enligt totalentreprenadavtal. De har också ansvaret för beslutet att lägga in Florsil.
I partneringprojektet har PEAB och Skövde kommun delat ansvar för beslutet om Florosil.
Byggvärlden har sökt kommentarer från de tre entreprenörerna. Asplunds Bygg och PEAB har svarat.
– Jag har stött på Florosil som en nödlösning på andra ställen än i Skövde. Att använda Florosil generellt över hela ytor på 1 000 kvadratmeter är inte tanken egentligen. Tanken är att man ska klara det med vanlig metod, uttorkning, och sedan kunna lägga på golvmattan, säger Andreas Furenberg, chef för Forskning och Utveckling i PEAB.
– Uttorkningen av betongplattan fortgår även om man har Florosil på betongytan. Om 15 år är betongplattan definitivt uttorkad. PEAB använder en variant av Florosil som andas och med den varianten av Florosil så torkar betongen ur, den kapslar inte in fukten på något sätt, säger Furenberg och fortsätter:
– Det problem PEAB identifierat i Skövde är kombinationen plastmattor på den högpresterande betongen, TorkaS och mätinstrumentens mätfelstolerans. Det blir svårt att prognostisera och mäta uttorkningstid på högpresterande betong. Det är någonting som behöver åtgärdas och det är precis därför SBUF-projekten är igång. Denna kombinationen av faktorer känner vi till också från flera andra ställen i landet.
PEAB är beredda att jobba för att se till att Linusson får de garantier han efterfrågar.
– Jag tycker också att vi ska hjälpa till branschmässigt, det är därför vi deltar både i forskning och utveckling, säger Furenberg.
Asplunds Bygg anger att byggtiden kan förlängas kraftigt utan Florosil.
– Vi byggde nyligen ett gruppboende på uppdrag av Skövde kommun och kontraktstiden var 13 månader. Men uttorkningen av betongplattan gick inte så snabbt som vi planerat så vi beslöt i samråd med kommunen att lägga på Florosil för att klara färdigställandetiden. Min bedömning är att utan Florosil hade det tagit ytterligare två till tre månader, säger Leif Forsell, VD för Asplunds Bygg i Skövde.
–Samtidigt har vi byggt nya bostäder i Karlsborg och använde då samma betongkvalitet som i gruppboendet och då gick det bra att klara tidsplanen utan Florosil. Vi hade inga problem med uttorkningen i det projektet. Jag ser ingen tydlig förklaring till att det blir så olika. Det råder en stor osäkerhet kring mätmetoder och uttorkningstider av betong i branschen för närvarande, säger Leif Forsell.
Kritiken från Ingemar Linusson drabbar framför allt de metoder som RBK (Rådet för Byggkompetens) använt sedan 1990-talet för kontroll av uttorkning av betong.
RBK-systemet är avsett att vara en garanti för säker fuktkontroll, och används för att ge entreprenören information om när rätt RF-värde (relativ fuktighet) har uppnåtts.
Om gummimattor och täta plastmattor ska läggas in så gäller 85 procent RF för betongen. För trä gäller högre tal, för till exempel parkettgolv med underliggande fuktskydd, gäller 90 procent.
Hela byggbranschen använder RBK. I hela landet finns cirka 100 auktoriserade RBK-tekniker som utför mätningarna.
Byggvärlden har gjort en rundringning och har pratat med ett tiotal RBK-tekniker för att förstå hur läget ser ut i landet. Några har bekräftat att den nya betongen har lett till större osäkerhet och några har också noterat att torktiderna blivit längre.
Den betong som PEAB använder i Skövde är baserad på Cementas Bascement som innehåller mineraltillsatser. Det anger Skövde kommun som fått informationen från sina entreprenörer.
Byggvärlden har pratat med Cementa, som inte kan se någon förklaring till fuktproblemen i Skövde.
– Innan Cementa släpper en produkt på marknaden genomför vi otaliga tester för att dokumentera de egenskaper som produkten har. Produkten måste vara godkänd enligt gällande EU-normer. Produkten måste vara certifierad innan den görs tillgänglig på den svenska marknaden, säger Stefan Sandelin, utvecklingschef på Cementa.
– När det gäller vår Bascement har vi testat den för bland annat uttorkning, både vid eget laboratorium och vid Lunds tekniska högskola. Vi såg att uttorkningsegenskaperna i Bascementet var minst lika goda som byggcementet som fanns tidigare och som funnits ytterligare 10 år tillbaka.
Innebär ditt svar är att Cementa har verifierat inför er själva att det inte finns några uttorkningsproblem som ni har stött på och då har ni testat Bascement i alla tänkbara tillämpningar innan ni har tagit fram ett svar?
– Vi kan ju inte testa våra produkter i alla tänkbara möjliga betongrecept, utan vi har valt ut ett antal betongrecept och resultaten finns tillgängliga. Och utifrån dem har vi gjort bedömningen att uttorkning av betongen inte är något bekymmer för Bascement. Vi har gjort ett antal verkliga uttorkningsprovningar med denna betong, svarar Stefan Sandelin
Enligt Cementa har testresultaten kommunicerats både med kunder och i en teknisk beskrivning.
– Sedan är det så att cement med flygaska och även med slagg har funnits allmänt i Sverige länge. Denna typ av mineraltillsatser har varit godkänd i flera decennier i Sverige.
Har ni använt de verktygen som används av den svenska byggindustrin, till exempel RBKs metoder och TorkaS?
– Eftersom vi inte kan täcka in alla betongrecept som finns på marknaden och som våra kunder använder, för det är ju i regel någonting som respektive kund ställer samman, så har vi fått ta våra egna recept och då har vi inte gjort några prognoser. Vi har gjort faktiska provningar, blandat betongen och låtit den torka ut enligt olika sätt och då redovisat de resultaten. Vi som cementleverantör kan inte garantera hur våra betongproducenter gör sin betong. Jag tror inte att Konkurrensverket skulle gilla den idén, att vi ska ha kontroll på våra kunders specialdesignade recept som är deras affärshemlighet. Vi kan verifiera uttorkningen av betong baserat på vår cement så det går att se att betongen faktiskt torkar ut.
Ni har inte har använt RBK-teknikernas verktygslåda för att göra uttorkningsverifieringen?
– Nej det har vi inte gjort. Vi har använt av RBK godkänd mätmetod men har gjort arbetet själva.
Byggvärlden sökte även en kommentar från Sveriges Byggindustrier om problemen i Skövde kommun och hänvisades till Mårten Lindström, oberoende konsult med uppdrag bland annat åt Sveriges Byggindustrier.
Vad är din reaktion på beskeden från Ingemar Linusson i Skövde kommun?
– Det är ju bedrövligt. Nu vet man ju inte om allt är utrett korrekt. Ingemar Linusson anger att han haft kontakt med Peter Johansson på Lunds Tekniska Högskola, den i Sverige som troligen kan de här frågorna bäst. Så det är nog utrett på ett hyggligt rätt sätt och då är det ju bedrövligt. Hur kan det bli så här en gång till? Det har ju varit många fuktproblematikfrågor genom åren. Jag kan väl filosofiskt konstatera att det är svåra frågor, men när man försöker lösa en frågeställning dyker något annat problem upp. Man har ju tagit krafttag för att minska miljöpåverkan vid cementtillverkning och det är väl det som ligger i botten. Sedan kan man väl tycka att det är märkligt att man inte får med sig alla eventuella negativa effekter när man introducerar något nytt. Den frågan ska förstås mest ställas till cementtillverkarna.
Borde entreprenörerna som kunder gentemot betongtillverkare och cementleverantörer ha ställt högre krav?
– Det kan man ju tycka eftersom entreprenörerna har ansvaret. Någonstans kan man ju ha en viss förståelse för att i den här hetsen och bristen på resurser och personal, att entreprenörerna på något sätt tar för givet att de inte måste kolla en gång till för en ny betongleverans, att det är samma betong, och med samma egenskaper, som den man har köpt tidigare.
Byggvärlden har även sökt kommentarer från professor Peter Johansson, fuktexpert och professor vid Lunds Tekniska Högskola, och Ted Rapp, chef för RBK, men tyvärr har de inte haft tid att ge sina synpunkter på vad som hänt i Skövde.
Göte Andersson
Sven-Olof Ekman
Finns det fler fall som de i Skövde? Tipsa gärna Byggvärlden om du drabbats av/känner till liknande problem:
