Sverige behöver drygt 700 000 nya bostäder fram till 2025. Men byggandet går för långsamt. Med nya byggmetoder och material är det möjligt att höja byggnadstakten utan att göra avkall på kvaliteten. Norge använder mer trä i byggandet än Sverige och det är ytterligare en anledning till att byggandet fungerar bättre där. Där har statliga program drivit på utvecklingen, men vi inom branschen borde själva ta ansvar för nytänkandet.
Att Sverige befinner sig i något av en byggboom är lika välkommet för branschen som det är välbehövligt för alla de människor och verksamheter som idag begränsas av det smala utbudet. Men med den långsamma takt som byggandet idag håller gör det svårt att möta efterfrågan och nå de uppsatta målen. Mål som måste nås på relativt kort tid.
Industriellt byggande är en viktig nyckel till ett snabbare och enklare men fortfarande kvalitativt byggande. Materialvalet är en annan viktig faktor. Det blir tydligt när vi tittar på de traditionella byggmetoder och material som fortfarande dominerar. De förutsätter tidskrävande bearbetning och lika tidskrävande, tunga och dyra byggprocesser i form av lyft och transporter. Material som kräver torktid förlänger tiden från byggstart till inflyttning ännu mer.
Genom att tänka annorlunda redan på byggnadens planeringsstadium finns stora möjligheter till tidsvinster eftersom det industriella byggandet öppnar för helt nya sätt att bygga på. En rad prefabricerade byggdelar, inte minst i trä, kan användas och genom dess låga vikt och enkla bearbetning kan byggtiden många gånger halveras.
Snabbare byggprocesser skulle öka incitamenten även för byggherrarna, vilket ger ytterligare kraft.
Byggandet i vårt västra grannland Norge skiljer sig på en rad punkter från det svenska. Och det fungerar bättre, bland annat för att de på senare år nått längre i nytänkandet kring material och metoder. En typ av byggelement som ökat är de i KL-trä, korslimmade skivor i gran, som används bland annat i bjälklag, väggar och tak. En försiktig bedömning är att det idag används fem gånger mer KL-trä i Norge än vad det gör i Sverige.
En del i den norska framgången är att den norska staten sett trä som ett naturligt svar på frågan om hur byggandet kan bli både mer hållbart och rationellt. Därför har de valt att underlätta träbyggandet genom den statliga satsningen Trebasert Innovasjonsprogram.
Och visst kan politiska beslut som sätta ytterligare fart på byggandet även i Sverige, men jag skulle hellre se att vi inom branschen själva driver den positiva förändringen när det handlar om metoder och material.
Kunskap och utbildning är två nödvändiga förutsättningar. Vi som leverantör av byggdelar lovar att göra vår del, men det är en utveckling som hela byggbranschen måste ta ansvar för och delta i, om vi ska kunna tillfredsställa det skriande behovet av bostäder.
Daniel Wilded, produktchef KL-trä, Martinsons
