År 2020 kommer du att kunna kliva på tåget i Berlin i Tyskland för att ett dygn senare stiga av i Kinas huvudstad Peking. Resan på totalt 600 mil avverkas i en hastighet av 250 kilometer i timmen.
Höghastighetsbanan som planeras mellan Europa och Asien kommer att gå genom Kazakstan och nyligen besökte en grupp experter från statliga Kazakhstan Railways (KTZ) Sverige för en 14 dagars utbildning om infrastruktur och trafikhantering.
– En av mina projektledare var med på en resa som exportrådet anordnade för svenska företag för att träffa bland annat järnvägsministeriet i Kazakstan. Efter det mötet kom en förfrågan ifall vi kunde göra det här åt dem, berättar Bo Munkner, järnvägschef på Grontmij, som var värd för utbildningen.
Under utbildningsdagarna var avregleringen av järnvägen en viktig programpunkt.
– De står inför en stor förändring. KTZ är ett statligt bolag som har över 100 000 anställda. De kommer att hamna i en liknande situation som vi haft vid avregleringen i Sverige, säger Bo Munkner.
Per Corshammar, järnvägsexpert på Ramböll, höll i delen av utbildningen som gällde höghastighetsjärnväg.
– Sverige har högt renommé internationellt. Även om det kostar lite mer här vet man att det är bra kvalité, säger han.
I Kazakstan planeras höghastighetsjärnvägen att gå från området kring huvudstaden Astana i norr ner till Kaspiska Havet vid ryska gränsen. Sträckan ska stå färdig redan 2017.
Bygget av en höghastighetsbana har flera fördelar enligt Per Corshammar. Förutom att det ökar attraktionskraften i ett område och leder till arbetstillfällen är det dessutom billigare att bygga en höghastighetsbana än vanlig järnväg. Snabbtågen kan nämligen ta sig upp i branta backar vilket innebär att man slipper bygga upp höga jordbankar i kuperade områden.
– Det är bara bropelarna som behöver variera i höjd.
Tekniken som används vid höghastighetsbanor är beprövad. Den största utmaningen i projektet i Kazakstan är i stället människors attityd.
– Utmaningen rent tekniskt är väldigt låg. Utmaningen är att få människor att förstå fördelarna – järnvägen drar med sig stora kommersiella investeringar och får markpriserna att öka i raketfart, säger Per Corshammar.
Förutom diskussioner kring avregleringen av järnvägen fick kazakerna under utbildningsdagarna bland annat veta mer om ny teknologi, internationella regelverk och trafiksäkerhet. Gruppen besökte även KTH:s avdelning för järnvägsforskning som berättade om vikten av att konstruera brolösningar anpassade efter höghastighetståg.
Per Corshammar beundrar kazakernas engagemang.
– De är så ambitiösa och vill arbeta framåt. Det saknar jag hos Trafikverket, de är inte på banan överhuvudtaget. Länder som vi uppfattar ligger efter oss smäller fram 100 miljarder och satsar på höghastighetståg för att få samhällsutveckling. Vad håller svenska regeringen på med?
Marie Bergström
[email protected]
